Lärjunge!

Vad kan motivera min medmänniska/oliktänkande att inte begå självmord eller att fördärva sin omgivning när denna individ mår som sämst och då när hon behöver någon/några som allra mest då drar dom allra flesta sig bort.Själv så kan jag bara finnas till hands då tillfälle ges och bara stå till svars för mina egna motiv/handlingar och lyssna och bära denna kvinnas trasiga liv i mina Förböner till Jesus.Själv hade jag inga svar att kunna ge henne,man blir ödmjukare när man ser verkligheten som den är oavsett vad man själv tror på.Kvinnan har redan försökt ta sitt liv  men det var någon som hittade henne men vem vet när det händer nästa gång?Allting ställs på sin spets,det som var så självklart för henne förut är inte längre självklart längre.Hon är inte någon troende människa alls men är oerhört besviken på Kyrkans bemötande+alla andra oliktänkande människor som inte tror på någonting men hon hade ingenting emot att jag nämnde henne då och då i min Förbön.Att bara finnas till och lyssna på sin nästa är så oerhört viktigt oavsett vad man själv tror på d.v.s. livets skola.